Bombnedslag i Gissträsk!

Och då menar jag inte bara de sex skönheterna som hade årlig träff där! Men vi kommer til det...

Dagen började strax före åtta när jag precis skulle till att hetsa till det för att väckaren inte ringde trots att jag helt säkert hade ställt den, men då började den tjuta!..
Sen ringde Jenny strax efter nio, och undrade om vi inte kunde svänga in i Kåge och köpa tacochips. Eftersom Jenny skulle ta med BÅDE sallad och chips så ska man inte vara allt för hård mot henne för hon hade ju fixat sallad! Det kanske inte är så nyttigt att springa in i traktorns lastare ändå...kanske flög nåt ut i smällen!?

I Skellefteå anslöt även Cissi och Louise, utan (synliga) skador och med mat, lite extra mat eftersom Cissi tydligen inte riktigt litade på att allt var fixat när det var jag och Malin som delat ut uppgifterna... 

Tack vare Emmas emminenta vägbeskrivning (då kör ni förbi 4 hus på ett ungefär) hittade vi en jättemysig timmrad stuga i mitten av ingenstans, även kallad Gissträsk. Där väntade självaste Emma och bjöd på lunch i grillstugan!            

Sen blev det kubb-fight både ordinare kubb och kubbstafett! För det mesta vann lag Anna-Jenny-Louise! Stabilt!
När lunchen hade landat var det dags för middag, och medan den stod i ugnen spelade vi lite UNO...löjligt spel!..
Men nu sitter ni väl och undrar om det där med bomberna...när vi satt där helt fridfullt och försökte smälta middagen så smäller det plötsligt till och hela stugan skakar..så att det syns!..Vi hinner ungefär titta osäkert en gång på alla runt borde innan det smäller igen. Då går vi ut för att slippa få vedras om det smäller igen..Lite skärrat ringer Emma till sin far i Norsjö (14 km bort) för att höra om de vet vad det är som låter..förslagen som kommer
a) "har det ramlat en sten på taket, om ni går runt stugan-ligger det nån sten där?"
b) "de kanske sköt med hagelbössan?"
c) "Björn?"
d) en björn som sköt en sten på taket med ett hagelgevär...

Alltså hade en så stor sten landat på taken hade den som Emma sa, kommit in också!..Nej det visade sig vara två flygplan som flög fortare än ljudet och sprängde ljudvallen..eller nåt sånt...Eftersom våra utsagor inte verkade trovärdigt så var det tur att Emmas morbror bakcade upp vår historia!

Sen flöt kvällen på i en enda retor-godis-smygapåtoaimörkret-dimma. Det är konsigt att det egentligen inte krävs någonting för att man ska ha så fantastikst roligt! Skönheter som sagt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0