Nalovardo
Så var man tillbaka i civilisationen igen efter en helg på ödsliga berg. Det är väl bäst att ta det från början...
06:15 på lördag steg jag upp och släpade mig i duschen. Sen panikpakade jag det sista och satte mig i bilen för att läsa New Moon i ca 3-4 timmar! Bilen var minstsagt fullpackad. Men allt från kameror, tjocksockar och en hoptejpad panna med köttfärssås, noga övervakad av min mor
Peppade på fjälliv!?
Sulle tro det, Tommy befann sig mest det här stadiet 
!
I bilen fanns även vår nyfunna vän Gesella (jag ville döpa den till Kesella, men då påpekade mamma att det faktistk var en G-PS så det blev en kompromiss. Med hjälp av Gesella tog vi oss iaf först till Sorsele där slöt familjen Andersson/Lundgren upp, och där tog Gesella lite fel på adress så vi var i fel vita bervlåda och letade våra nycklar. Men mamma ringde ett samtal och det löste sig. Vi kastade ut våra saker i stugan och fortsatten dryga en mil till, till Nalovardo
. Vädret var på topp och när vi väl var framme, hade hyrt utrustning och köpt liftkort, så var även humöret det! De som hade varit på plats sen i torsdags hade fixat oss en koja precis ovanför dem. Jag hade nästan glömt hur underbart det är att åka slalom! Och när vädret är så perfekt som i lördags ja då tror jag inte det finns nåt bättre! Jag hade också alldeles glömt hur sjukt ont man får i smalben/vader av pjäxorna..AJ!..Det går inte riktigt att beskriva hur underbart det var!
På topp(en)!
På väg upp!
Offpist!?
Men att vara på topp det tar på krafterna kan jag säga! Det utbröt en mindre epedmin av vad vi brukar kalla damp i stugan, där målet var att hålla sig vaken till klockan nio!..Saken blev inte bättre efter att vi hade sprättat pannan med köttfärssås direkt, man sjönk bara ännu djupare ner i tröttträsket!
Eh..nej så att eh..
I'm so proud!
Något ömma och mördbultade vaknade vi dagen efter. Pappa var tvungen att kolla om han fortfarande var på topp, och det gör man tydligen genom att ta lätt stöd mot en stol hoppa upp, luta sig lite åt sidan och klacka i hop hälarna! Kunde ha gått riktigt illa, men alla ben var intakta när vi körde mot Nallo igen!
Men några illa dolda smärtskrik tvingade vi ner fötterna i pjäxorna igen körde på som att inget hade hänt!..
Nu undrar väl alla hur gick cupen?..Jag skulle tro jag vann, gjorde en rätt snygg vurpa första dagen när jag och Malin råkade hamna på fel nedfart och den var lite väl brant, och det gick bra ända tills Malin påpekade hur brant det faktistk var!.
So to sum it up:
Antal äkta liftvurpor: En, Malin (sista åket, sista dan)
Antal krånlgande bilar: En, våran
Antal söta kusin barn i pisterna: två, Wilma och Kajsa
Antal smygfotade föräldrar: Två, mor och far!
06:15 på lördag steg jag upp och släpade mig i duschen. Sen panikpakade jag det sista och satte mig i bilen för att läsa New Moon i ca 3-4 timmar! Bilen var minstsagt fullpackad. Men allt från kameror, tjocksockar och en hoptejpad panna med köttfärssås, noga övervakad av min mor
Peppade på fjälliv!?
Sulle tro det, Tommy befann sig mest det här stadiet 
!I bilen fanns även vår nyfunna vän Gesella (jag ville döpa den till Kesella, men då påpekade mamma att det faktistk var en G-PS så det blev en kompromiss. Med hjälp av Gesella tog vi oss iaf först till Sorsele där slöt familjen Andersson/Lundgren upp, och där tog Gesella lite fel på adress så vi var i fel vita bervlåda och letade våra nycklar. Men mamma ringde ett samtal och det löste sig. Vi kastade ut våra saker i stugan och fortsatten dryga en mil till, till Nalovardo
. Vädret var på topp och när vi väl var framme, hade hyrt utrustning och köpt liftkort, så var även humöret det! De som hade varit på plats sen i torsdags hade fixat oss en koja precis ovanför dem. Jag hade nästan glömt hur underbart det är att åka slalom! Och när vädret är så perfekt som i lördags ja då tror jag inte det finns nåt bättre! Jag hade också alldeles glömt hur sjukt ont man får i smalben/vader av pjäxorna..AJ!..Det går inte riktigt att beskriva hur underbart det var! På topp(en)!På väg upp! Offpist!?Men att vara på topp det tar på krafterna kan jag säga! Det utbröt en mindre epedmin av vad vi brukar kalla damp i stugan, där målet var att hålla sig vaken till klockan nio!..Saken blev inte bättre efter att vi hade sprättat pannan med köttfärssås direkt, man sjönk bara ännu djupare ner i tröttträsket!
Eh..nej så att eh.. I'm so proud!Något ömma och mördbultade vaknade vi dagen efter. Pappa var tvungen att kolla om han fortfarande var på topp, och det gör man tydligen genom att ta lätt stöd mot en stol hoppa upp, luta sig lite åt sidan och klacka i hop hälarna! Kunde ha gått riktigt illa, men alla ben var intakta när vi körde mot Nallo igen!
Men några illa dolda smärtskrik tvingade vi ner fötterna i pjäxorna igen körde på som att inget hade hänt!..
Nu undrar väl alla hur gick cupen?..Jag skulle tro jag vann, gjorde en rätt snygg vurpa första dagen när jag och Malin råkade hamna på fel nedfart och den var lite väl brant, och det gick bra ända tills Malin påpekade hur brant det faktistk var!.
So to sum it up:
Antal äkta liftvurpor: En, Malin (sista åket, sista dan)
Antal krånlgande bilar: En, våran
Antal söta kusin barn i pisterna: två, Wilma och Kajsa
Antal smygfotade föräldrar: Två, mor och far!
Kommentarer
Trackback
